Influensa!

Hejsan!

Nu har det värsta hunnit lagt sig, men jag var jäkligt bitter då jag blev drabbad av flunsan.

Ja det måste varit en släng av den som parkerade i min kropp.

 Som i en sista minuten resa så fixade det sig med både semester och stuga för Oss, och vi skulle komma iväg till vinterland. Nyinköpta skidor och pjäxor var jag nu laddad med, för en härlig semestervecka i Sälen.

Nu blev ingenting som vi hade räknat med.

En liten tillbakablick med början den 28 feb. 

Frukost ska serveras till hundarna. Men............Neddus kommer inte ner med huvudet till matskålen.

Ingenting har hänt och vi har inte tränat på något avvikande, så vad är nu detta???

Ska vi åka eller ska vi stanna hemma för att söka vård till hunden. Vi beslutar oss för att åka, han har ju varit utsatt för detta tidigare så nu blir det att ta det lugnt. Och inget spring i skidspåren för hans del.

Väl uppe i Sälen sent på lördagen så packar vi in oss i en mycket fin stuga. Lite rasslig har jag känt mig dagarna innan men nu börjar det spöka ordentligt i min kropp. Söndagen bjuder på snöstorm och jag ligger och huttrar under en filt. Hostan tilltar och en sprängande huvudvärk tillkommer.

Jag tog mig ut för att rasta hundarna men det var mycket korta sträckor. Ca 500m hade vi till soprummet och det var vad jag orkade ta mig utomhus.

Att andas denna friska fjälluft gjorde så ont i min sönderhostade hals så då torsdagen kom med strålande solsken gav vi upp och åkte hem till Gävle igen.

Fy fasiken vad jag var bitter över att inte ens kommit i mina pjäxor en enda gång!!!!!!

Jag fick några fina foton på hundarna under den klarblå himlen, fast dom är bara fotade runt stugan.

Nemas

Neddus

Jag märkte inget mer av Neddus nacke på den tid vi var i Sälen. Det blev ju vila för hela familjen och det kanske var bra för Neddus del iallafall. Och då vi är på semester så brukar killarna få ligga uppe i soffan med oss.

Nu har det gått en vecka och en dag då jag var ute med hundarna här hemma. Får ett hundmöte och jag åker på rumpan!!!!! Ja ni läste rätt, dom drog omkull mig.

Detta hände i söndags och på måndag morgon piper Neddus till då han ska resa sig upp på morgonen.

Måste varit då dom drog omkull mig som Neddus nacke blev påverkad igen.

Nu hade jag sådan tur att jag fick komma till sjukgymnast Anne E idag med Neddus.

 För många år sedan blev han stel i nacken efter att ha röjt omkring med en annan hund. Då var det mycket kullerbyttor. Vid det tillfället gjorde vi en röntgen men den visade ingenting.

Idag kom vi fram till att han är lite sämre musklad i höger sida, så nu ska jag mjukmassera och vidröra honom då han ligger skönt på sidan med nacken.

Duktiga Neddus

Så är det väl med djuren oxå, att dom får känna av att åren kommer smygande på dem.

Kram från Oss// Babbsan Neddus & Nemas.