TRÖGT !

Hejsan!

Jag vill blogga men varför går det så trögt? Tror att den lilla boven är FB.

Där är jag inne typ hela tiden, trycker på gillar och delar inlägg. Då tycker jag att det inte finns något över till bloggen.Känns som jag upprepar saker och ting.

Nu har vi passerat halva januari månad så att skriva årskrönika för 2012 känns lite väl sent.

Men summerar jag hundåret som vi presterat på tävlingsbanorna så är jag jätte nöjd.

Nu tog vår tävlingssäsong slut ganska tidigt då jag gjorde en galloperation i september månad, som sedan följdes av korsbands op i november.

Målet var iallafall att få Lp2. Det lyckades vi med även om det låg lite mer åt turen än säkerhet.

Vi nollade alltid i någon moment, men så plötsligt hände det ;)

Och i ösregn dessutom.

I dagsläget har jag fått lägga båda kryckorna åt sidan, så jag kommer sakta men säkert tillbaka.

Sjukskrivningen förlängdes till den17 mars!!!!!! Ja så lång tid räknar läkarna och sjukgymnasten att det tar för mig att komma tillbaka så att jag klarar av mitt jobb. 

Inom en ram på 4veckor ska jag nog klara av att gå nerför trappor igen.

Jag har naturligtvis varit och nosat i tävlingskalendern och sett en hel del tävlingar som ser intressanta ut för Oss. Men ojdå agility får vi nog lägga på hyllan en lång tid framöver. Glömde att jag har nog lite svårt att utföra den. Neddus älskar ju agility så jag ska försöka övertala någon som kan tänkas testa honom på tävling denna säsong.

Vi får nog nöta på att träna lydnadsmomenten inför klass3 istället som är lite lugnare för mina knän.

Och har vi tur så kommer vi med på några rallytävlingar oxå.

Ha det gott där ute i kylan och ta väl hand om varandra.

Kram från Oss// Babbsan & Neddus.

Jävla smällare!

Hejsan!!!

Ja då har vi fått ett nytt år. Tyvärr så finns det så jädrans många dumma oförstående människor som envisas med att fira in ett nytt år med smällare och raketer.

Vi bor i ett radhusområde och Husse i huset hade fört på tal till vissa grannar att vi har en skotträdd hund.

Inte fan togs det någon hänsyn till det icke.

Det har väl aldrig skjutits upp så jävla många raketer från vår gata någonsin tidigare.

Hydro tillbringade kvällen hos Oss, han brydde sig inte om oljudet, men Neddus.

Neddus har gått från att varit skottfast till livrädd för tjutande raketer. Tyvärr så smittar det även lätt av sig till att oxå bli skotträdd.

Vid tolvslaget hade jag en skakande flämtande hund som tryckte sig tätt intill mig. Jag tror att jag ska skriva  en insändare till Gefle Dagblad under rubriken Tistel.

Då klockan passerat 01:30 tordes han knappt sticka ut för att kissa, men med koppel och godis svansade han ut för en snabbkiss.

Jag undrar om dessa människor skulle utsätta sina barn för denna misshandel om dom var lika rädd som djuren.

För många resonerar att smällande hör till firandet och den lilla stund som det håller på får djuren tåla.

Hade tänkt mig att skriva en årskrönika, jag får återkomma med den senare. Detta inlägg blev lite frustration över nyår och alla jävla smällare.